Maris blogg

Maris blogg

Varför blogg??

Jag gillar att uttrycka mig skriftligt. Varför då inte om livet i vardagen. Kommer även att ta upp en del funderingar o tankar om tro o liv från olika håll o kanter.

Öppna dina ögon, Titta in. Är du nöjd med livet du lever?

Tankar mitt i livetPosted by Mari Tue, October 04, 2016 12:28:58
"Mari är du nöjd med livet du lever ?? Om inte så gör vad du kan för att förändra det"

Ungefär den frågan kom till mig vid flera tillfällen under en period, både i min egen andakt med Bibeln o bönen (samtalet med Jesus) men även genom andra som ställde frågan vid olika tillfällen.

Hittade citatet ovan "Öppna dina ögon, titta in. Är du nöjd med livet du lever? " En fråga som vi alla skulle ställa oss med jämna mellanrum. Vissa saker kan vi inte ändra, men det finns många val o förändringar vi kan göra som kommer få oss att må bättre o känna oss mer nöjda med det liv vi lever !! All förändring börjar med första steget !! Gör det inte svårare än vad det är =)

Själv gjorde jag en lista om vad som inte kändes bra i mitt liv då för 5-6 år sedan.

1. Huset vi bodde i tog så mycket energi från mig o det fanns varken lust , ork eller pengar att fixa upp det för att känna mig trygg o trivas i mitt hem. Vad kan jag göra åt det ? Börja röja i huset, för när 3 av fyra barn flyttat ut så finns det trots det så mycket kvar av deras liv där hemma ;) Rensa ut allt gammalt o bara ha kvar det jag måste o verkligen vill spara. När det var klart la vi ut huset till försäljning o började söka lägenhet i stan. Några månader senare var huset sålt o vi fick en underbar lägenhet där jag trivs o känner mig så trygg smiley
2. Församlingslivet var något som tog mycket tid o energi från mig o även om det också gav mycket så blev det till slut en börda att vara ledare o ofta "spindeln i nätet" när saker skulle tyckas o tänkas om . Vänner som jag stått nära gick av olika anledningar vidare till annat o andra vänner jag delat mycket med en lång period kom längre bort av olika skäl. Kände mig tom o oengagerad men ville ändå stå kvar o vara ett stöd till de nya ledarna, ville inte svika o ville absolut inte vara utan församling då det betyder mycket för mig att tillhöra en skara kristna vänner i ett sammanhang. Till slut kände jag att det fick vara nog. Det var inte positivt för varken mig eller församlingen att jag var kvar. Så när dörrar öppnades o relationer byggdes i Rosa Kyrkan kände jag att det var dags tacka för mig önska lycka till o ta steget till en annan gemenskap. Inte helt utan smärta men med stor frid i mitt inre om att jag gjorde rätt val. Lämnade med tacksamhet att jag kunde välsigna det gamla o ta emot det nya utan dåliga vibbar på något vis. Känns viktigt att man inte har bråttom när man bryter upp o inte går iväg när känslorna svallar o såren är öppna. Tiden läker o när det känns lugnare kan man gå iväg med gott samvete i samförstånd. smiley
3. Vänner kommer och går men de man stått nära någon period blir kvar i hjärtat o man kan känna värme när man tänker på dem även om livet skilt oss åt. Vissa blir nära både i hjärtat o i vardagen livet ut o andra kommer tillbaka eller så uppstår helt nya vänskapsband under vägens gång !! All vänskap är viktig för mig !! Oavsett hur den ser ut o om man ses ofta eller sällan, pratar om allt eller bara om vissa saker osv. Det enda jag förväntar mig i en vänskapsrelation om den skall växa o bli djup är att man är två som delar livet med varandra. Jag har gjort val även här. Valt bort o valt att öppna upp. Det har gjort ont att inse att man inte delar livet med några människor man tidigare delat allt med. I vissa fall är det jag som tagit ett steg tillbaka, i andra fall den andre men ofta är det bara så att livet tett sig olika för oss när vi gått vidare. Har dock vad jag vet inga ouppklarade relationer där jag eller den andre lämnat pga ovänskap. Kanske vi inte alltid förstått varandra o missförstånd har uppstått vilket har lett till att det inte fungerat. Ömsesidigt förtroende är ett måste för att vänskapen skall fördjupas o bestå. Men jag hyser inte agg till någon utan känner värme när jag tänker på alla mina vänner både de som var o är smiley Lika ont som det gjort när vissa relationer inte bestått lika gott känns det i själen åt de nya vänskapsband som knutits de senaste åren! Jag är rädd om mina vänner o så tacksam att de finns i mitt liv ! Tack smiley
4. Kroppen är ju ett kapitel för sig o mycket som gör att jag inte känt mig nöjd med den är saker jag inte kunnat påverka själv. Smärta, värk, sjukdomar av olika slag, alla operationer ( 7 gånger har jag legat på op bordet ) Värk o trötthet har fått mig att äta fel o röra mig för lite. Jag orkade helt enkelt inte ta hand om mig själv med fyra barn inom 5,5 år dessutom. Har fått frågan Varför "skaffa" fyra barn när man inte är frisk ??? JO först o främst skaffar man inte barn , de kommer som gåvor. Så även om vi planerade för två barn så är vi oerhört tacksamma att de andra två också kom till oss även om det blev en tuff period när de var små. Sen kom den svåraste tiden med värsta kroppsliga svagheten på 90 talet o då fanns redan alla fyra älsklingar hos oss. Nog om detta !! Kroppen var alltså nr fyra på min lista vad jag inte var nöjd med i livet. Så när sonen utbildade sig till PT såg jag en anledning o fick motivation att börja röra mig mer o äta sunt!! Augusti -13 startade jag min väg till ett lättare o sundare liv o som ni vet går det åt rätt håll även om jag haft några dippar.....men 30 kg är borta o fler ska det bli fast jag känner ingen brådska. Mår dock så mycket bättre o känner mig nöjdare till både kropp o själ numer smiley
Om du orkat läsa allt så kanske det varit till hjälp ifall just du står o stampar o inte är riktigt nöjd med ditt liv. Stanna upp, skriv en lista o ta första steget! Jag lovar du kommer att må så mycket bättre för varje steg du tar smiley Kram alla fina !



  • Comments(0)//mari.burstrom.be/#post635

Goda vänner, God mat & dryck , trevliga samtal, mycket skratt....

Tankar mitt i livetPosted by Mari Wed, April 23, 2014 14:56:16
Något som gör mig väldigt glad är när jag får äta en god middag med familj o goda vänner ! Gillar att se människor jag tycker om o trivs med sitta vid vårt matbord ätandes, drickandes, pratandes o skrattandes =)
Tyvärr så finns inte orken där för att bjuda hem vänner så ofta som vi vill. Givetvis prioriterar vi vår familj o det är en stor glädje att få umgås med barnen o deras familjer vid matbordet nu o då =) Min önskan är dock att jag ska få mer ork att kunna planera in fler trevliga middagar med släkt, vänner o bekanta i framtiden.
Finns så många som jag länge längtat att få se här hos oss, många av er vet om det o förstår varför ingen "inbjudan" kommer medans andra slutar vänta o tar initiativet att ses själva ;)


Vi är verkligen välsignade med många vänner o stor bekantskapskrets o ni som känner mig vet att jag gillar att umgås både med gamla vänner o nya bekantskaper =) Så även om ni inte får en middagsinbjudan ska ni veta att ni är alltid välkomna till vårt hem ! Kaffe o te finns det ju alltid att tillgå även om det är trevligare att få bjuda på något extra gott när goda vänner kommer på besök =) Självklart får du komma in om du står vid dörren utan förvarning ....men uppskattar ett sms eller en pling så jag vet du/ni är på väg så jag/vi är hemma o på benen för att kunna ta emot dig/er på bästa sätt =)
Detta är vad jag tänkte på under min stund i solstolen på balkongen ;)
Hoppas vi ses snart !

  • Comments(0)//mari.burstrom.be/#post610

Bloggens vara eller inte vara ...det är frågan ??

Tankar mitt i livetPosted by Mari Mon, March 24, 2014 16:12:22
Den 10 april 2007 skrev jag mitt första blogginlägg som handlade om Liam som då var nyfödd!! Nu 7 år o mer än 600 inlägg senare ställer jag mig frågan om jag ska fortsätta blogga eller inte.

Gillar fortfarande att skriva o dela mina tankar från vardagen, högtiderna, glädje o sorg o allt där emellan, men vet inte om jag måste ha min blogg för detta. Har ju forum både genom facebook o instagram .
Samtidigt så vet jag att det är människor , vänner o bekanta som läser min blogg men inte annars har närmare kontakt på något vis.
Bara senaste veckorna är det flera personer som tagit kontakt o sagt att de med glädje läser min blogg , personer jag inte hade en susning om följde mina tankar o mitt liv i ord o bilder dessutom!
Blir lite , som vanligt, ambivalent när det gäller detta och måste nog fundera på hur fortsättningen ska se ut.

Många av mina "trogna" läsare brukar ju kommentera , i första hand på fb, vilket gör mig jätteglad. Både för att jag då ser att ni läser o uppmuntras av vad jag skriver men även för att jag får ta del av era tankar omkring livet också !!

Så läser du detta får du gärna skriva någon rad i kommentarsfältet under bloggen eller om du har fb går det lika bra där ;)

Om jag fortsätter eller inte är det bara jag som kan fatta beslut om o ifall jag fortsätter kommer nog bloggandet bla att handla om .....

* Min väntan o längtan efter en liten papihuahua valp som förhoppningsvis kommer till vårt hem nästa vår!

* Min fortsatta resa till ett lättare liv. Har i dag blivit av med 20 kg men känner mig långt ifrån nöjd o fortsätter i lagom takt förhoppningsvis tappa 1 kg i taget ;)

* Vår väg mot en ny kristen gemenskap att kalla familj ! Vi har ju efter många år i Vineyard lämnat den gemenskapen av flera olika anledningar, men i vänskaplig anda. (vill du veta närmare tar vi det personligen )

* Givetvis mitt liv med familj o vänner !!

Fortsättning följer.......



  • Comments(0)//mari.burstrom.be/#post607

Nostalgiblogg! =)

Tankar mitt i livetPosted by Mari Sat, March 15, 2014 12:55:24
Brukar ju skriva en blogg på lördagarna så jag fortsätter väl även denna lördag ;)
Hittade ett litet fotoalbum med blandade kort från då barnen var små. Känns som igår men ändå så länge sen ! Här i vår kommer jag att gå igenom mammas alla fotoalbum o då blir det nog fler nostalgibilder från mitt liv ! =)
Goa Sandra som sitter o kletar vid matbordet! En rätt vanlig bild faktiskt ;) Hon var verkligen vårt "kladdbarn" o Samuel den som aldrig kletade med maten utan började äta själv med sked utan hakklapp redan som 1 åring ;)
Glad var han dock för det mesta....om det inte gick honom emot ;) Vem påminner det om Emeli ? =)
Här är gänget ute o leker tillsammans. Kan tippa det är våren då Samuel fyllt 5 år, Sandra var 3 år , Emeli 7 år o Ida skulle fylla 2 år i juli ( som Milo är nu ungefär) Synd man inte kan förstora bilden här så skulle ni se hur lik Cornelia var Ida här =)
Här är det morfars kepsar som prövas på Nyponvägen hos mormor o morfar =)
Här firar vi Emeli på födelsedagen 7 år kan jag tänka hon fyllde o alla fyra är uppe i hennes säng o fikar =)
Detta är nog året efteråt när Emeli fyller 8 o Sandra fyller 4 så vi firar båda med kusinerna på kalas =)
Ida Julen -91 då hon är 1,5 år ungefär o väldigt nyfiken på tomten........
.....o går fram för att rycka honom i skägget =)
Här får kusin Jonas en julkram av Ida-Karin <3
Samuel har alltid gillat spela instrument o kunde ta ut en låt bara efter att ha hört den en gång. Han spelade trummor några år o var riktigt duktig, men musiken fick ge efter för all idrott som prioriterades för vår son =)
Barnens fina morfar som ofta kom ner till Ursviken för att umgås med barnbarnen. Han tog med Samuel o köpte hockeygrejer o Emeli fick en undulat av morfar. När Ida skulle födas ringde jag pappa som genast kom ner o var med de andra tre den dagen (mormor jobbade). Inga problem för honom att ta hand om tre barn mellan 1,5 - 5,5 år ....men då var han nog ganska ensam om att promenera med barnvagn redan i början av 50 talet då min bror var liten ;)

  • Comments(0)//mari.burstrom.be/#post606

Återblick till något som var svårt...

Tankar mitt i livetPosted by Mari Fri, January 31, 2014 20:45:51
Idag träffade jag en vän ( det var inte Anita) som nyligen gjort en operation för att hon fått diagnosen cancer!
Tänker givetvis i första hand på henne o allt hon fått gå igenom o har framför sig, men även en flashback från 2003 då jag opererade bort en cancertumör kom för mina ögon.
Jag hade under hösten 2002 blött mycket o haft väldigt ont i underlivet. Hade inte tid vara sjuk då vi just blivit egna företagare o Krister dubbeljobbade med sitt andra företag. Till slut var jag tvungen söka upp en läkare på kvinnokliniken och efter ett antal undersökningar o ultraljud så kom då samtalet: Vi har hittat en tumör o måste operera! Så blev det operation o några dagar efter hemkomsten ringer min läkare igen: Tyvärr måste jag meddela , tumören var elakartad !! Kommer aldrig att glömma det samtalet, då jag satt på vår lilla toalett på Stapelvägen o familjen satt helt ovetandes i köket o skrattade o levde om ....som våran familj ofta gör =)
Okej sa jag sen blev det snabba ryck o några veckor med undersökningar, röntgen o kontroller innan man insåg (hoppades) att cancern inte spritt sig o jag förhoppningsvis inte behövde cellgifter. Tumören var ju tack o lov redan borta från min kropp vilket kändes otroligt skönt!! Under den här tiden jobbade jag o tog hand om familjen så jag hade inte tid tänka på något .....allt bara gick på räls liksom. Sen blev det täta besök på kvinnokliniken för kontroller under flera år tills jag efter 5 år gjorde en sista besiktning o friskförklarades januari 2008 ! En underbar känsla !!
Hoppas o ber att min vän ska få uppleva samma sköna känsla om 5 år när hon får bli fullt friskförklarad ! <3

Tacksam att jag lever idag <3 Har faktiskt lurat döden ett antal gånger i mitt liv....

Var med om en bilolycka när jag var 17 år o blev svårt skadad. När jag sen såg bilder på bilen förstår jag inte hur jag överlevt !! En björk delade bilen på två o den var helt kvaddad just där jag satt.

Sen var jag sekunder från att hoppa från takvåningen på ett av punkthusen här i stan när jag var 19 år. Hängde utanför balkongen 8 våningar upp när en person ( jag alltid kommer vara tacksam till ) drog upp mig o fick mig att inse att livet var värt att leva !! <3

Sen 1999 fick jag efter många turer hjälp med vitamin B12 ! Du ska helst ha över 200 annars måste du medicineras ....jag hade 29 !!! När de väl hittade problemet gick det inte på en gång att få upp värdet. Som tur var hade jag en väns vän som hade samma problem o hon hade behövt lägga till folsyra för att få upp B12 värdet !! Där var mitt goda minne mycket värt o jag kunde lotsa läkaren till rätt behandling för att själ överleva!! Har du inget B12 i kroppen så dör du !

Så när jag 2002 fick problemen från livmodern hade jag just kommit på benen efter den svåra B12 bristen o bla haft 5 hjärnskakningar på 2 år !!

Men jag lever o älskar mitt liv !! Tacksamheten är stor !! Det största undret jag varit med om är dock den 28 november 1981 när jag beslutade mig att bekänna mig som kristen o följa Jesus, kosta vad det kosta ville, fanns ingen annan väg för mig!! Har aldrig ångrat mig !!
Sen har jag så mycket mer att vara tacksam för , min älskade man som stått med mig i vått o torrt, glädje o sorg o genom allt vad sjukdom heter!! Våra fyra barn som gett mig sån glädje o kärlek under åren o dessutom har jag genom dem fått fyra underbara "bonusmedlemmar" i familjen o sex ljuvliga barnbarn <3
Jag är rik o livet är gott även om det innehåller svåra saker med jämna mellanrum........



  • Comments(0)//mari.burstrom.be/#post601

En månad med många känslor!!

Tankar mitt i livetPosted by Mari Wed, January 22, 2014 18:04:28
Idag låg jag kvar i sängen till klockan var 11.30 ! Även om jag ofta har dagar med mycket värk efter nätter utan sömn etc så brukar jag komma mig upp på morgonen o göra mina rutiner. Mår bäst av det ! Men idag vände jag på mig o somnade om sen blev jag liggande o tänkte på månaden som gått. Från 16 december har det blivit en hel del känslor av olika sort , från stor sorg till extrem glädje och det tar mycket energi från mig.
Allt började med Amandas snabba sjukdomsförlopp ( pga ålder) o att hon somnade in här hemma den 16 december. Sen kom Ida, Ante o Cornelia hem den 19 e o så firades julen med HELA familjen, Så kom lille Max till världen, sen åkte Ida o Cornelia hem efter en månad här hemma, har även hunnit flytta in en del av mammas tillhörigheter i hennes nya boende i Ursviken. Allt har sin tid men när sorg o vemodighet varvas med glädje o tacksamhet under en sån kort period blir det mycket känslor o tankar hos mig.
Mamma kommer få det så fint i sin nya bostad. I måndags var jag tillsammans med mina syskon o fixade på i lägenheten. Förstår det kommer bli en stor omställning för henne , men bättre kunde det inte bli så jag hoppas hon ska finna ro på Solgården.
Här är en bild på lille Max endast några timmar gammal. Han är likt sin fina storebror men med mörkare hår o ögonbryn. Kanske blir han brunögd som sin pappa också ?? ;)
Städade ur min garderob o kastade bort en gammal väska. När jag tömde den hittade jag denna lapp som min fina syster skrev till mig en morgon när jag bodde hos henne för snart 2 år sedan. Visar på hur underbar hon är o vilken omsorg hon har om sina nära o kära! Jag hoppas hon ska träffa en ärlig, äkta , kärleksfull man att ösa sin kärlek o omsorg över o att han ska ge henne detsamma <3
Hittade även denna bild på våra två mellanbarn =) Kan tänka mig att de båda gick i lågstadiet när bilden togs. Tänk snart är Sandras äldre son Liam i den åldern! Oj vad fort det går.
Både jag o Tyra saknar Amanda så mycket. Det är verkligen NÅGON som fattas oss i allt vi gör. Visst läker tiden sorgen o saknaden blir inte lika påtaglig, men det går inte en dag utan att jag tänker på fina Amanda o önskar hon var kvar hos oss.
Än är jag inte redo för en till hund men den dagen Tyra blir för gammal o inte orkar längre vill jag inte stå här utan en trogen hundkompis vid min sida.
Har tänkt på olika raser o en av dem som jag tycker är intressant är Yorkshireterriern. En terrier förvisso ( inte riktigt min typ av hund) men liten , löser ej hår o är kavat trots storleken. En Yorkie ska som mest väga 3,2 kg o då jag vill ha en hanne så känns det som en lagom storlek. Max 4,5 kg vill jag ha en hund som väger då jag ska orka bära den i en väska vid behov. Någon som har en annan idé om ras så ge mig gärna tips !! Kommer nog inte bli aktuellt förrän nästa vår men vill planera o tänka igenom ordentligt.
Många lever i det som var, andra lever i framtiden, många pratar om "att leva i nuet" Själv vill jag leva här o nu, blicka tillbaka på det som varit o drömma om det som komma skall =) Jag har haft människor i min närhet genom åren som gjort mig illa o det har satt djupa sår i min själ. Konstigt nog har jag inte haft problem att förlåta dem som skadat mig genom ord o slag, det som gjort mest ont o varit svårast att glömma o förlåta är människorna runt omkring som inte reagerat på den som betett sig illa utan lagt skulden på mig...."om du inte sagt eller gjort så skulle ******** inte ha reagerat så " har jag fått hört många gånger. Även om jag ibland reagerat för starkt o lärt mig att hålla tillbaka...så kommer jag ALDRIG sluta reagera när människor gör fel o beter sig illa mot mig eller andra! Någon som sopar problemen under mattan o låtsats som inget hänt kommer jag ALDRIG bli! Min familj känner mig o vet att jag fungerar på det sättet o mina äkta vänner ser det som en positiv egenskap att vilja "Ta fram allt i ljuset" o sätta ner foten när något är galet. Tacksam att jag har vänner som lyfter upp mig istället för att trycka ner.....så har det inte alltid varit , men betyder så mycket för mitt välbefinnande smiley
Detta blev en salig blandning men det är så mina tankar går dessa dagar...hit o dit , upp o ner =) Jag vill tänka o känna trots att det gör ont men vill sen gå vidare o drömma om "soliga dagar" , sköna sängar o små valpar ;) Det är det som är livet för mig o jag älskar det smiley

  • Comments(4)//mari.burstrom.be/#post599

Vem är du? Vem är jag? Levande charader...

Tankar mitt i livetPosted by Mari Fri, November 22, 2013 16:35:06
....så sjöng Arja Saijonmaa i en gammal schlager. Ibland skulle det nog vara bra om vi lite var till mans skulle ställa oss den frågan.

Har just läst en bok som min vän Mats har skrivit. Spela Roll heter boken o handlar om Mats ( Jörgen i boken) liv som barn, ungdom o vuxen o hur han från gift (med en kvinna han älskar) fyrabarns far o tidigare pastor i en frikyrkoförsamling kommer ut ur "garderoben" o erkänner för sig själv, sin familj, vänner o omvärlden att han är homosexuell!! Jag kände till "historien" redan innan jag läste boken men det blev liksom så klart för mig att det nog finns många människor som lever sina liv lite som ett rollspel.
Nu behöver det ju inte vara en sån stor sak som den sexuella läggningen man döljer utan även mindre ting som gör att man inte lever sitt liv fullt ut o känner ett ok på sina axlar eller en klump i magen. Vissa saker kanske man inte kan göra något åt för man vet det inte själv men om vi stannar upp o ställer oss frågan...Vem är jag ? Vad vill jag ? Och i mitt fall som troende ; Vad vill Gud med mitt liv ?
När det gäller mig själv så har mitt liv radikalt förändrats de senaste åren. Jag mådde dåligt o bar på ok som kändes omöjliga att bära på mina axlar. Det var huset vi bodde i som behövde renoveras eller säljas, men jag trodde aldrig det skulle gå få det sålt o vi hade inte ekonomin att byta kök, badrum mm på en gång. Samtidigt hade jag relationer i mitt liv som tog mer energi än de gav o jag tog på mig mycket som jag inte skulle behöva bära. Jag bar på en övervikt som jag inte orkade bli av med. Fast om man såg utanpå så kunde ingen se hur jag mådde!
Idag två år senare har vi sålt vårt hus, jag har gått vidare o lämnat det som bara tog kraft istället för att även fylla på, jag har tagit tag i min hälsosituation o det har börjat hända saker med min vikt. Detta är inte situationer o omständigheter som förändrats av sig själv utan jag har tagit tag i mitt liv , ställt frågan Vem är jag??? Vad vill jag??? Vad vill Gud ??
Jag mår betydligt bättre idag o är glad att jag gjorde vissa val även om det inte var helt lätt!!
Tänk på att skenet kan bedra! Även den perioden i mitt liv då jag kände mig så här......
....kunde jag ofta se ut så här....go o gla´kexchoklad !! Nu känner jag mig som den undre bilden även om jag ser ut som den övre idag, med feber o förkylning ;)

Var rädd om dig ! Och kom ihåg att ställ dig frågorna Vem är jag.....osv lite då o då för det mesta går förändra !!

  • Comments(0)//mari.burstrom.be/#post594

Nostalgiblogg med bilder från förr =)

Tankar mitt i livetPosted by Mari Thu, October 10, 2013 16:09:26
Var hos mamma idag o då tittade jag i lite album från forna tider. Tog med mig ett album hem som bla innehöll bilder från Emelis ettårsdag o första jul, Samuels första besök i Skellefteå mm
Oj så kul det är att se på gamla kort. Som någon sa så tas det mest bilder nu för tiden för att visa vad man gör medan bilder man tog förut var för att minnas vad man gjort! Rätt sant.
Ni får ursäkta den dåliga scanningen men redan innan jag kopplat in scannern var jag helt slut så det blev lite si o så med bilderna ;)
Emeli dryga halvåret hos mormor o morfar på Nyponvägen =)
Ettårsdagen firas på Frögatan 113 med en ung pappa Krister............
....o än lika ung mamma Mari =) Vi var 22 år där ! (skulle fylla 23 samma år)
Här är första julen med Emeli ! Hos mormor o morfar på Nyponvägen =)
Emeli sitter o spelar gitarr! Var nog på hösten -86 just innan vi skulle flytta till Göteborg =)
Emeli fyller två år och har kalas på Bredfjällsgatan i Hammarkullen med kusin Johan=)
Puss på dig kusin!! =)
Första besöket för Samuel hos morfar och..............
.....mormor i Skellefteå! Samuel var 6 veckor så det var i början av April!
Inte alla bilder man minns när man fotade men denna bild tog jag (med deras kamera) i April -87 då vi var upp o pappa satt vid köksbordet o höll på med deklarationen. Han var alltså 61 år , lika gammal som min bror är idag!
Avsked på rälsbussen som ska ta oss till Bastuträsk o tåget hem till Götet =)
Sommaren samma år kom mormor o morfar ner till Göteborg o hälsade på ! Då hade även kusin Lina kommit till världen (min syster med familj bodde även de i Gbg) o Samuel hunnit bli stora grabben! Knappt fem månader o inte den snyggaste (tog han ju igen sen) men goaste killen!

Nästa album jag lånar hem kommer det bli foton på Sandra o Ida också =) Men avslutar med en fin bild som min farbror Lars- Göran tog på min farmor o farfars balkong när jag var 9 år o hade stora tänder =D




  • Comments(0)//mari.burstrom.be/#post588

Den gyllene regeln! =)

Tankar mitt i livetPosted by Mari Wed, October 02, 2013 16:37:30
För mig känns det som en självklarhet att försöka leva efter "Den gyllene regeln" i mitt liv när jag bemöter andra människor. Visst jag misslyckas ibland , det måste jag erkänna men tror nog att de gånger jag lyckas överväger trots allt ;)
För dig som inte vet vad "den gyllene regeln" innebär så är det helt enkelt att ta dessa Jesu ord till sig o leva efter dem i mötet med våra medmänniskor:
Eller för att använda ett modernare språk:
Har den senaste tiden blivit påmind om att långt ifrån alla har detta som "motto". Har stött på människor i min närhet som reagerar på allt o är snabba med att "visa vart skåpet ska stå" , dömer medmänniskor utifrån ett första möte, tror att folk behandlat dem illa med mening trots man inte vet osv .
Ofta handlar det om människor man inte känner utan träffar på i olika sammanhang som tex grannar, vårdpersonal, affärsbiträden, förskole/skolpersonal osv För att inte tala om arbetsförmedlare eller handläggare på försäkringskassan! De får man he ur sig vad som helst om o till =P

Att det finns människor som beter sig rent illa o är allmänt otrevliga vet vi nog alla, men de jag tänker på är vanliga trevliga i många fall sympatiska människor som i mötet med människor inte alls har "Den gyllene regeln" i åtanke.

Tänker inte lämna ut några personer här men tar ett exempel från igår när jag var nere i tvättstugan o fick tillfälle att använda mig av "Den gyllene regeln".
En granne hade lämnat sin matta i torkrummet trots hans tid var över o det var min tid. Då jag hade rätt mycket tvätt o b.la hade tvättat mina svärföräldrars kläder som inte bör kastas i torktumlare, var jag egentligen i behov av det stora torkrummet. Men som sagt där hängde en stor blöt matta som tog upp hela klädstrecket.
När jag var i stort sätt färdig med min tvätt så kom grannen som hade mattan ner o skulle hämta sin matta. Här skulle jag då, om jag varit den typ av person jag nämner ovan, skällt på honom o talat om att det faktiskt var min tid nu och jag behövde rummet bla bla bla
Men jag sa hej i trevlig ton o fortsatte med mitt.....då började han genast att be om ursäkt för han lämnat mattan o var så tacksam att jag inte skällt ut honom !! Sen berättade han om en annan granne som skällde o gnällde om det mesta o han var så glad att det var en vänlig person som hade tvättid nu ;) Tänk vilken tur jag inte börjat skälla o gnälla , så onödigt det hade varit. Fanns säkert en anledning till att han lämnat mattan där o det ordnade sig ju för mig ändå =)

Tänkte idag på detta o att nästa gång kanske det är mina hundar som skäller o stör någon, eller lämnar hår efter sig i tvättstugan (trots jag är jättenoga att städa är det svårt få bort allt när de löser) Kanske mina barnbarn som "skriker" i trappen eller kastar blött papper från balkongen ;) Hur vill jag då bli bemött ??

Nu är det ju så att det inte stannar vid " Att vara mot andra som jag själv vill de ska vara mot mig" utan när jag beter mig vänligt med en positiv o förlåtande attityd mot andra så är chansen så mycket större att de beter sig på samma sätt mot mig =)
Sen finns det alltid de som gnäller o skäller om allt, eller de som inte tar någon hänsyn till andra.....fast jag tänker inte lägga min energi på dessa utan vill fortsätta sprida "väldoft" omkring mig !!
Försöker tänka att gnälliga, otänkta, negativa människor nog mår sämst själva av sitt beteende o säkert är i behov av ett leende eller ett vänligt ord.

OBS! Detta innebär inte att jag inte kan säga stopp!! om någon behandlar mig eller någon annan illa o vid upprepade tillfällen inte visar hänsyn osv.
Vad jag vill belysa med detta är de små vardagliga möten vi gör med människor som kommer i vår väg .....alla har vi ett val hur vi ska reagera o bemöta våra medmänniskor!
Avslutar med en mycket vänlig o klok människas ord:
Så sant! Visst har möten med människor lärt mig mycket o mycket har jag kvar att lära......men har man denna syn så kommer man se betydligt fler personer som välsignelser ! smiley



  • Comments(0)//mari.burstrom.be/#post587

Passion är grunden för tillväxt!

Tankar mitt i livetPosted by Mari Sun, July 07, 2013 11:59:21
Många av oss har nog en stor passion i livet. Nu tänker jag inte på en partner eller mänsklig kärlek utan mer på något intresse/uppdrag som fångat oss.

Man brukar säga att din passion är där du lägger din...

.....Tid.......................

......energi..............

....... o pengar !!

Vi hade ett samtal angående vår församling o jag slogs av en liten strof jag läst hos någon på fb: "Passion är grunden för tillväxt" För att vi ska komma vidare, komma längre, bli bättre, bli fler oavsett vad vi sysslar med så måste det finnas en eld, en Passion!! I alla växande organisationer med bra resultat finns det eldsjälar som har passion för det dom sysslar med. Detta gäller allt från ideella föreningar till vinstbärande företag.

Nu kan man ju även ha passion för sina egna intressen ! Jag har en kompis som har sin passion i agility o åker land o rike runt för att tävla med sina hundar. Hon säger själv att hon är lite "knäpp" som stiger upp i ottan för att ta sig till en stad många mil bort för att tävla. Att det går bra för E o hennes hundar kan nog bero på mycket men en sak som jag tror är grunden till deras framgång är just passionen! Att hon har en passion för sin "hobby" märker man av entusiasmen , glädjen, den tid (o pengar) hon lägger ut på detta. En passion är mer än ett intresse det är en drivkraft i livet som ger mer än den kostar ! =)

Passionerat ekipage från Scotland ! Fast kunde ju lika gärna varit E o hennes border Y ! ;)

Har en annan kompis som funnit sin passion i dans. Hon dansar o dansar o dansar! Här kan man prata om glädje o drivkraft i livet =) Även här går det tid, mycket energi o en del pengar (bensinpengar i alla fall) vilket absolut är värt det min dansanta vän får ut av sin passion i livet !

Det är fler än min kära vän som gillar att dansa...nu behöver ju inte det betyda att alla har passionen i dansen!

Man kan tycka om o engagera sig i olika saker men ändå inte räkna det vid passion. För att det ska vara en passion måste det vara lite mer än ett intresse, en hobby eller ett engagemang. Lite svårt att sätta ord på men träffar du en person som har passion för något kan du inte missa det =)

Själv vet jag inte om jag har någon direkt passion....har nog haft det i mina dagar men just för tillfället är nog det närmaste passion jag kan komma min familj ! De flesta av oss finner ju glädje i familjen men för mig som inte har så mycket energi att dela på många saker så blir nog familjen det jag lägger min tid, energi o mina pengar på ! Skulle jag ha ett starkt engagemang i något annat....agility, dans osv hade inte någon ork funnits kvar till familjen o vännerna . Under många år har jag haft min passion i församlingsarbete, som ledare, söndagskolefröken, kassör mm Men nu finns inte passionen där längre o då överlämnar jag till andra som har en vision o glädje i att leda o engagera sig i detta. Allt har sin tid o det är viktigt att vara uppmärksam när passionen inte längre ger glädje o energi utan bara tar av krafterna.........då kanske det är dags för någon annan passion i livet ;)

Så till sist kommer en fråga till dig som läser detta ! Vad är din passion i livet ? Vad ger du lite extra av din tid, energi o pengar ? Har du något intresse, är engagerad i någon förening eller sysslar du med något kreativt som höjer din puls ? Eller du kanske är som jag...."nöjer" dig med familj o vänner för att du inte har ork eller tid till mer. Berätta !!! =)

  • Comments(0)//mari.burstrom.be/#post578
Next »